Hela våren hade jag förmånen att vara medryttare på Óðinn, Ulrikas häst. I början av säsongen hade vi några riktiga härliga ridturer bort mot Hagby i gnistrande snö, eller runt Fjäturen. Min ganska nya orienteringslampa är jag mycket glad över och jag kunde även rida ut i mörkret ensam. Tyvärr har Óðinn varit halt en del av säsongen, så det blev ganska stillsamma turer på slutet. Under årets sista dagar har han fått behandling för hältan, som han svarat positivt på, så det är bara att hålla tummarna. Jag passade då på att öva mig med longering och tömkörning med bl a hjälp av Lena D, se nedan. På Edsvall var som vanligt familjen Lipping välkomnande.

Efter påsken tar så tankarna på inköp av häst ordentlig fart och jag börjar provrida. En process som kommer att ta sin tid, men där jag hinner träffa många fina hästar och trevliga ägare. För att lära sig så mycket som möjligt innan jag har en egen häst tar jag lektioner för Haffi Gislason under våren. Härligt gäng att rida med också.

Så blev jag då med häst i slutet av augusti. Det var Bliða frá Hlið som flyttade in på Svista 1 september. Bliða är född på Island 1989, där hon har fått två föl, men flyttade till Sverige tio år senare och hamnade ganska snart på Faxi Islandshästar i Åkersberga, där hon var tur- och lektionshäst.

Vi har haft mycket roligt sedan hon kom, inte bara jag utan förhoppningsvis även Kerstin Müllern och Ingrid Persson som också hjälper mig med Bliða. Först i början har det varit jobb att få henne mjukare, mer musklad och därmed också få till tölten riktigt fint. Den var väl inte den allra bästa efter att hon hade burit många nybörjare.

Här har framförallt lektioner för Haffi Gislason och Lena Danius varit till stor hjälp. Haffi Gislason är en mycket välkänd islandshästtränare som inte behöver presenteras närmare och som raskt hjälpte mig att hitta tölten. Lena Danius undervisar i klassisk ridning, Ekipage 1 och försöker lära mig finlir med direkta och indirekta tygelhjälper. Det börjar gå lite bättre i alla fall och här är kanske den stora svårigheten inte Bliðas utan att få Sonia att koordinera sina rörelser och dessutom inte i ett tempo som Bliða uppfattar som ultrarapid.

Den 5 - 6 november blev det också en gångartskurs för Pia Andréasson, Embla Konsult. Pia anpassar sina kurser efter varje ekipage och jag, Bertil med Primus och Monika med Fjári ville öva bl a galopper och vår lilla grupp hade verkligen fartiga övningar under våra individuella tid. Allt under Pias granskande öga.

Under hösten har också många av mina hästvänner varit och hälsat på och en del av dem har också fått äran att provrida Bliða. Vid välkomstfesten för Bliða i september fick vi också se folket på Svista visa upp några av sina galoppörer, bl a en unghäst, en mamma med sitt föl och en tävlingshäst med Darren på ryggen i sin tävlingsmundering. Lena D visade lite klassisk ridning på en vit springare, Pargon, en arabhäst som Lenas mamma äger. Bliða fick visa att hon var duktig på tömkörning, åtminstone när Ulrika körde henne.

Senare under hösten har Sonia övat mer på tömkörning och i början av december provades en nyinköpt liten vagn. Så på julafton fick Bliða, Sonia, Björn och Linda tomta för Tomas, Stina och H-G som väntade på Sjöbacken. Dessförinnan hade hon lussat för Sonia och H-G med Ingrid på ryggen och den lilla tomteluvan på örat - årets julkort.

Lite andra underliga saker har hon också varit med om här bland Sjöbackenfolket, bl a fick hon hjälpa till att dra upp roddbåten från sjön. Det var verkligen välkommen hjälp då själva skrovet hade blivit vattenfyllt efter att vatten runnit in genom hålen för årtullarna. Lite konstiga tycker hon nog vi är, men ganska spännande när en massa saker händer.

Lite eget hyss har hon också hittat på, som när hon smet in under läktaren bland stolpar och annat. Nåväl, det gick bra.

En av de sista dagarna på året har Bliða, Sonia och Ingrid haft en lekdag med öltölt och slalomridning, bägge grenarna på en hand och barbacka. Löslongering ingick också i lekarna och där vann Bliða helt klart, då hon avvaktade länge innan hon ville komma till oss. Efter detta prövade vi med tolkning, jag på Bliða och Ingrid på skidorna. Det gick jättebra utom då Sonia gjorde en alldeles för tvär och snabb sväng. Ingrid låter hälsa att nästa gång är det hon som tänker rida (uj, hur ska det gå, Ingrid som är en duktig skidåkare, men jag ...).

Bliða låter hälsa att hon trivs bra på Svista, det är härligt med den stora stohagen och allra helst vill hon vara ute där hela tiden med sina kompisar. Ganska bra kompisar tycker hon att hon har hittat (hmmrrr hör jag Vaka och Mánadis protestera i bakgrunden). Sonia låter hälsa att ibland är hagen alldeles på tok för stor när hon ska leta efter en svart häst i svarta höstmörkret, men nyttig motion blir det ju.